Chris Bunkell
Det här inlägget är riktat dels till de som var bekanta med Chris Bunkell samt om du har ett intresse av hur delar av min bana som akupunktör sett ut. Chris gick bort i april 2022 och jag får ibland frågor om jag kände honom, så därför skrev jag detta.
Chris var en akupunktör som var verksam i Örebro sedan början av 90-talet. Han utbildade sig i England och flyttade sedan till Sverige för att starta sin verksamhet. Han hade vänner här sedan tidigare och hade varit på besök vid flera tillfällen.
När jag började studera akupunktur 1994 hörde jag talas om en person i Örebro som gav kvällsundervisning i akupunktur till personer som studerade på olika akupunkturskolor runt om i Sverige. Jag kontaktade honom och frågade om jag kunde delta, och det gick bra.
När jag lärde känna honom bodde han i ett rum på övervåningen i en villa i Almby. Han såg inte alls ut som jag föreställt mig. Med långt tovigt hår, begynnande mage och en plirig blick visade han in mig i rummet där han bodde, vilket också var undervisningsrummet. I mina ögon såg han mer ut som en fotbollshuligan än en akupunktör. Vi var ett gäng vetgiriga elever som samlats och vi trängde villigt ihop oss i hans rum vissa kvällar då han delade med sig av vad han lärt sig under sin utbildning i England.
Det jag gillade från början var att den här mannen föreföll tillämpa kinesisk medicin i sitt eget liv mer än vad jag hade sett andra akupunkturlärare göra. Jag kommer ihåg första tillfället jag deltog på hans kvällsundervisning. Där satt jag, som än så länge endast hade varit på akupunkturundervisning under en veckas tid, med de elever som var inne på sitt tredje år och försökte hänga med i resonemang som var nya och obekanta för mig. Chris pratade om hur det är ett skifte på 18 dagar mellan varje årstid och om vikten av att ta hand om sig själv under de perioderna för att ha en bra hälsa under den kommande årstiden.
Ganska snart flyttade han in i ett gult hus med ett torn strax utanför Örebro. Vi var en grupp på ett tiotal personer som kom några heldagar per månad för att få undervisning, eller som Chris sa, för att studera akupunktur tillsammans. Efter hand tunnades gruppen ut och det var bara jag kvar. Chris frågade då om jag ville hyra ett rum i huset för att på det sättet fortsätta studera genom att var med när han behandlade samt genom att läsa hans många böcker om kinesisk medicin. Sagt och gjort, jag flyttade in i huset där det också bodde en kvinna som lagade god, nyttig, mestadels vegetarisk mat. Vi avnjöt maten under kvällarnas långa middagar vilka fylldes med diskussioner om kinesisk medicin, dagens patientfall, filosofi, religion, psykologi, relationer och livet i stort.
Efter en tid flyttade jag vidare och vid den tiden hade Chris startat en mottagning och skola i Helsingfors där han vistades några veckor per månad. Han behövde hjälp med en del praktiska saker och frågade om jag kunde följa med honom under ett par månader för att stödja verksamheten.
Det var långa dagar med behandlingar från morgon till kväll eller undervisning på dagen och behandlingar på kvällen. Oavsett om det var en veckodag eller helg så var vi igång. Jag satt med när han undervisade, ledde qi gong för eleverna och vid behandlingarna var jag med och insöp all kunskap jag kunde. Oftast avslutades dagen på en japansk restaurang där diskussionerna och samtalen var långa med en variation av djupsinne och humor.
Vissa helger var en gästlärare från Nederländerna, Peter van Kervel, inbjuden. Hans kunskap överträffade vad jag tidigare mött inom akupunktur. Både Chris och jag lyssnade uppmärksamt på hans inlägg och vi observerade noggrant när han behandlade patienter på kvällarna efter att undervisningen för dagen avslutats.
Månaderna i Helsingfors var ömsesidigt givande så vi bestämde oss för att jag skulle fortsätta följa med på resorna hela året. Under sommaren tog jag hand om mottagningen både i Helsingfors och i gula huset när Chris tog semester och följande år fortsatte jag att åka till Helsingfors de helger Peter gästade skolan.
Så småningom avtog vårt samarbete och vi fokuserade på våra egna verksamheter. Jag började åka regelbundet till Nederländerna för min fortsatta träning och Chris intresse vände sig mer mot örtmedicin och andra aspekter av kinesisk medicin. Trots att Chris och jag bodde i samma stad hade vi begränsad kontakt förutom när han vid något tillfälle skickade en patient då att han själv var bortrest.
Hösten 2021 kontaktade Chris mig. Han berättade att han var sjuk och frågade om jag kunde stödja honom med akupunktur. Vi träffades och pratade både om hans nuvarande tillstånd, vad han såg hade fört honom dit och även om minnen från svunna tider. Han rekommenderade några av sina patienter att kontakta mig innan han slog igen sin klinik och drog sig tillbaka.
Vi fick ett avslut och många av de goda stunder som vi haft, framförallt runt måltider, kom tillbaka. Chris var okonventionell på många sätt, lite halvt galen ibland och beläst med vishet vid andra tillfällen. Han levde ”outside the box” och lät sig inte begränsas av hur man ska vara i andras ögon.
Vid ett av de första undervisningstillfällena i det gula huset sa han att om man vill bli riktigt bra på kinesisk medicin och akupunktur så måste man leva det. Det kan inte vara en hobby eller ett sidointresse.
Han visade mig dörren in till akupunktur och öppnade för mig hur man kan leva kinesisk medicin, och jag steg in. Jag är tacksam för det jag lärt mig och upplevt under den tid vi tillbringade tillsammans då det har väglett mig att hitta mitt eget sätt att leva akupunktur. Minnen av Chris lever vidare när någon som tidigare varit hans patient nu är på behandling hos mig och vi gemensamt delar roande upplevelser av hans ovanliga personlighet.